Hej kära vänner. Tittar snabbt in till er för att önska er en trevlig Halloween. Idag ska vi hedra de döda men också tänka på de som är i livet. Varför Halloween? ( fann en bra infokälla från Nordiska Museet som ni finner nedan och som kan vara kul att veta ) Halloween firas sedan ett par årtionden i Sverige den 31 oktober. Med ursprung i USA har framför allt barn tagit över seden att retas med vuxna, gärna utklädda till skräckmonster eller till och med Döden. Högtiden har växt sedan 1990-talet och blivit populär främst bland barn och ungdomar. Halloween handlar mycket om att barn retar och provocerar de vuxna, men på ett lekfullt sätt. Bilden: Pumpalykta med ljus. Foto: Peter Segemark, ©Nordiska museet. Halloweenfest utanför Bålsta. Både vuxna och barn har klätt ut sig på temat ondska, skräck, död och magi. Foto: Peter Segemark, ©Nordiska museet. Många högtider handlar ytterst om livet och döden. I en del, som Halloween, synliggörs gränsen mellan de levande och de döda tydligt. I vårt land har vi vant oss vid att barn i olika åldrar maskerar sig som dödsväsen eller till Döden själv. De allra första spåren av Halloween i Sverige finns i universitetssammanhang i början av 1950-talet, när amerikanska gäststudenter arrangerade Halloween-fest. Men som allmänt spridd högtid syns den först under sent 1980-tal, då särskilda Halloweenaftnar arrangerades på storstadskrogar. Därefter har Halloween-firande växt i omfång. Influenserna till Halloween i Sverige har kommit via amerikansk populärkultur liksom globalisering i allmänhet. Men till USA kom den med immigranter från Irland, där den kallas All Hallows' Eve och infaller dagen före All Saints Day, den 1 november. Dess popularitet i USA växte och utvecklades efter hand till en barnens högtid, där barn kunde skämta med vuxna. I detta avseende kan vissa drag i Halloween kännas igen i det svenska påskfirandet liksom i flera andra busiga seder, men också i många internationella högtider med mer eller mindre uttalat karnevalstema. Det engelska uttrycket ”trick or treat” har i Sverige blivit ”bus eller godis”. Halloween är även en affärshögtid och det säljs mängder av skräckmasker i varuhus och stormarknader. Mängder av maträtter med skräcktema finner man i tidningar och på internet: Bullar i form av maskar, potatis i form av dödskallar och mycket annat som vi både fascineras och äcklas av. Kanske bemästrar vi döden genom att äta den? Mycket av Halloween handlar om att gestalta skräck och död, gärna med blod och dödskallar. På så sätt görs döden symboliskt närvarande i våra hem och i offentligheten, oftast i barnens gestalt. Eftersom det i Sverige framför allt är en barnens och de ungas högtid, har den plockats upp av förskolor och skolor. I vårt land sammanfaller högtiden med alla helgons dag, en dag till åminnelse av de döda. Men eftersom Alla helgons dag infaller första lördagen i november och Halloween den 31 oktober så krockar dagarna sällan. Båda högtiderna kan dock kopplas samman genom att de tematiserar de döda och döden. Därmed har de släktskap med många högtider runtom i världen vid denna tid. Traditionellt markerar Halloween liksom Alla helgons dag övergången mellan sommar- och vinterhalvåret. Pumpan, som från början var en rova, är ett exempel på detta. Dessa grödor fick efterhand läskiga utformningar. På detta sätt finns koppling till de skördehögtider och marknader vi har haft i Sverige. Foto: Peter Segemark, ©Nordiska museet. Halloween är ett utmärkt exempel på att och hur högtider migrerar. När högtiden kom till USA med de irländska invandrarna – som allmänt hade låg social status – under 1800-talet betraktades den som vidskepelse. Dessutom förknippades symbolspråket med Satan själv, vilket väckte – och väcker – anstöt hos många kristna i USA. Den är även ett exempel på de många högtider som firas i Sverige sedan sent 1980-tal och har sina ursprung i den anglosaxiska världen. Vi ses imorgon igen. Kram Johanna
