Saknar dig Selma och Ebba. | Johanna Lind Bagge

Hej kära vänner.

Usch jag har varit helt sänkt och tror jag fortfarande är i något slags chocktillstånd då lilla Selma ( Jack Russell ) gick bort för en vecka sedan. Var som sagt ej förbered på det och jag vill inte tro det är sant.

När jag väckte hundarna på morgonen så reste sig Selma och ramlade ihop snabbt igen! Blev chockad och lyfte snabbt upp henne och gick ut med henne för att göra första hjälpen gällande andningen på hund. Trodde hon svimmande bara då hon är en liten gammal dam och syster till Ebba som gick bort i September.

En timma senare ramlade hon ihop igen och då började jag ana oråd om tumör eller hjärtat. Hon har tidigare gått igenom juvercancer och opererat bort livmodern.

Ringde Agria Vårdguide som är helt fantastiska på att snabbt få hjälp med veterinär i mobilen. Såsom jag själv också anade skulle jag åka in akut och i samma stund som jag la på telefonen ramlade hon ihop igen.

Detta kom från ingenstans och det fanns inga föraningar och ingenting. Hennes syster Ebba kämpade jag med till och från sjukhuset under en längre tid för att hon mådde bra men det var ändå något som ej stämde. Man känner det på sig och hon hade problem med andningen.

Nåväl, väl inne på djursjukhuset blev Selma inlagd på intensiven för att försöka se vad som orsakade att hon ramlade ihop. Hon fick ligga kvar över natten och fick hela tiden uppdatering av veterinären. Lite senare ringde de och det visade sig att hela hennes immunförsvar slogs ut och man kunde ej finna varför. En aggressiv attack så att de röda blodkropparna sprängdes sönder inuti och det blev en akut blodtransfusion så att hon fick byta ut allt blod och att antibiotika skulle sätta in för att bemästra det. Efter mycket om och men visade det sig att det ej lyckades utan värden gick ner och blodet som skulle syresätta kroppen och organen ej fyllde sin funktion.

Pratade med veterinären på morgonen och jag fick ta det tunga beslutet att hon skulle få somna in för jag ville inte utsätta henne för vidare upprätthållande när chanserna var så små och värdena rasade och hon kräktes och hon bara ramlade ihop. Det fanns inget hopp och hon var till åren älskade lilla Selma som skulle bli 15 år i september.

Det är så hemskt att ta beslutet som ingen djurägare vill ta men som man motvilligt måste. Och jag har inte återhämtat mig från Ebba ännu som fick somna in i september.

Sorgen är bottenlös och mitt hjärta har brustit igen och jag kan inte andas, känns som jag går sönder inombords och är halv Försöker vara stark för de andra svansbarnen men nu är jag kraftlös och ligger platt Det är för mycket och vill inte tro att det är sant, i september gick Ebba bort och idag fick även hennes syster Selma somna in Att behöva ta dessa tunga beslut på sina älskade svansbarn som man har runt om sig dag som natt är hemskt, orden räcker inte till för att beskriva det och ni som har haft eller har djur vet.

Du låg inbäddad i min famn idag och vi pratade länge och vi tittade på varandra, din kropp var tung och sa ifrån men dina ögon sa något annat fast du visste att din kropp ej klarade kampen och jag skulle aldrig låta dig behöva gå igenom det En kamp som kom snabbt och som jag ej var förberedd på Vi hade ansikte mot ansikte, jag kände dina andetag mot min kind och jag pussade dig på nosen och du tittade på mig när du tog ditt sista andetag Jag går sönder och vill inte tro det är sant! Inga djur ska behöva ha ont eller lida och den sista kärlekshandlingen man kan ge är att låta dem gå även om man går sönder i bitar inombords. Har kämpat för dig min lilla ängel och nu får du leka med dina kompisar i hundhimlen. Jag kommer snart och hämta hem dig i din lilla urna så du får stå bredvid din syster Ebba. Fy vad detta är jobbigt! Man vänjer sig aldrig! Kramar Johanna